Paret Blomqvist

PORSLIN

I augusti 2015 anlände dessa lettiska porslinsrävsmigranter till Mjölby kanske i särklass mest inkluderande museum för små och mindre rävfiguriner. Sedan dess har de i isolering väntat på undersökningar och utredningar fram tills de idag den första augusti 2016 godkänts som rävfiguriner och upptagits i museets expanderande samling. Donatorerna Linda & Anders Blomqvist vet mycket lite om artefakterna i fråga men har bistått museet med foton på det marknadsstånd i Riga där figurinerna införskaffades, eller som de själva skriver ”räddades ifrån”. Försäljaren hävdade att de var gamla, kanske från 1950-talet. I övrigt fanns halsband, bruksporslin och militärmedaljer i marknadsståndet.

Den röda
Höjd: 44,5mm
Längd: 47 mm
vikt: 18 g

Den gula
Höjd 31mm
längd: 59mm
vikt: 14 g

Från Mjölby Porslinsrävsmuseums föremålsklassificeringsavdelning låter chefsintendenten för prydnadsfiguriner meddela att det helt klart rör sig om rävfiguriner. Formgiveren kan ha haft för avsikt att avbilda ungdjur eller valpar. Figurinerna är förmodligen ihop-parade i efterhand, det vill säga att de, om än har många likheter i såväl patina som formgivning, inte är tillverkade som ett par. De är således snarare att betrakta som sambos än syskon. Detta grundas på overkliga proportionsskillnader exemplaren emellan, olika färger samt olika tekniker för målning av ögon, öron och tassar. Vidare har den gula räven, visserligen på grund av tillverkningstekniska omständigheter, berikats med vegetation kring tassarna. Om rävarna tillverkats som ett par hade de varit mer lika i storlek och rent gestaltningstekniskt, den röda räven hade även försetts med vegetation. Kritiska tänkare kan förvisso hävda att rävarna är ett par som befinner sig på olika platser i det gestaltade rummet, att den röda skulle kunna sitta nära betraktaren på till exempel en grusväg och att storleksskillnaden på detta sätt skulle vara av perspektivistisk art, men det är föga troligt anser museets experter. Den ena räven, den röda, sitter på baken med ett något förvånat men halvt lojt iakttagande ansiktsuttryck, den verkar ha ”fastnat” i en tanke och skulle kanske må bra av att någon viftade med handen framför ögonen på den så den kan återvända till ”verkligheten”.*
Den gula räven verkar stannat mitt i ett steg, kanske plötsligt överraskad av en svindlande tanke. Kanske har konstnären önskat återge ett möte med räven likt en ögonblicksbild bränd i porslin. Ska valet av material återspegla tidens och ögonblickets förgänglighet, är det i själva verket ett fördolt memento mori vi möter i denna figurin?

Troligen inte.

Donerade av Linda & Anders Blomqvist

————————–————————–————————–————————–————-
Fotnoter

*det råder delade meningar om vad verkligheten är. Verkligheten definieras olika utifrån olika mer eller mindre legitima ståndpunkter rotade i psykologi, filosofi, biologi, fysik, teologi, politik, konst, fantasi. Om begreppet ”Verklighetens folk” står det att finna följande på svenskspråkiga Wikipedia den 1/8 2016: ”Verklighetens folk är ett begrepp ursprungligen myntat av det politiskas partiet Ny Demokrati, som konsekvent använde benämningen för sig själva och sina anhängare. Den kristdemokratiske partiledaren tillika socialministern Göran Hägglund nylanserade begreppet under sitt sommartal i Almedalen på Gotland 2009. Begreppet och dess innebörd förklarade Hägglund senare mer djupgående i en debattartikel i Dagens Nyheter den 17 september samma år. Hägglund beskrev både i sitt sommartal och i debattartikeln att han ansåg att det i Sverige fanns en allt starkare växande vänsterinriktad kulturelit som hade radikalt skilda åsikter jämfört med vanliga människor, ”verklighetens folk”. Hägglund menade att de åsikter som fördes fram på landets kultursidor och i annan media inte skildrade den grundläggande samhällssyn som verklighetens folk besatt och att man från elitens sida ständigt sökte förtrycka, förneka och förlöjliga de åsikter som inte gillades av kultureliten.” Användningen av begreppet ledde till en debatt om kulturelit, folk i allmänhet och om sådana kategoriseringar är möjliga att använda och om de faktiskt speglar verkligheten (hur verkligheten ska definieras är relativt oklart) Det råder även oklarheter kring vilka ”overklighetens folk” skulle kunna vara, men Hägglunds retorik tyder på att många av oss som betraktar oss som rävfigurinsentusiaster i viss mån inte inkluderas i begreppet ”verklighetens folk”.

Det är värt att notera att Kristdemokraterna har varumärkesskydd för begreppet ”Verklighetens folk ” vilket är intressant då de i sitt partinamn antyder en livsåskådning som av en del av världens befolkning anses vara direkt overklig och rena fantasier.