Mårdräv
PORSLINHelt halvhjärtat försök till djurfigurin i porslin.
Vikt: 216 g
Längd: 113 mm
Bredd: 57 mm
Höjd: 69 mm
Donerad av: information saknas för tillfället, arkivforskning sker för att åtgärda problemet.
Kanske ett mårddjur alternativt ett naivt försök till en klassisk gestaltning av räv utförd av en formgivare med titanisk självkännedomsbrist gällande hens konstnärliga färdigheter i avbildning. Sett från ett mottagarperspektiv är oglaserat porslin även lite av en katastrof för en icke förringbar del av befolkningen som liksom undertecknad ryser ända in i själens mörkaste skrymslen och vrår vid blotta tanken på att låta fingertoppar och naglar snudda vid materialet – en taktil motsvarighet till vinterkräksjuka.
Detta exemplar är lite av en gåta för museets föremålschef. Denne har ej tidigare stött på ett mårddjur i porslin men anser att den skäligen misstänkt* för att vara av sådan art då vissa typiska gestaltningslösningar saknas för att utom rimligt tvivel kunna tolka figurinen som räv. Just denna tvetydighet i mötet med en svårkategoriserad artefakt eller företeelse kan frammana kognitiv dissonans hos den fyrkantigt sinnade normförespråkaren. Kan en räv se ut som en mård eller en mård se ut som en räv? Är mårdighet och rävighet något som är kopplat till formen eller till något bakomvarande? Är det intentionen eller utförandet som räknas?
Här kan kanske ett förtydligande exempel vara på sin plats: det kan hävdas att det krävs en symbios av text och musik för att kategorisera black metal som just black metal samtidigt som argument ofta höjs för att det räcker med ett antikristet/satanistiskt/
Om artefakten uppenbarligen ser ut som ett mårddjur med vissa karekteristiska rävtecken, hur ska rävfigurinsentusiansten kunna kategorisera artefakten på ett för diskursen rimligt sätt? Här kan även en eventuell titel spela roll. Vi har en förkärlek till att låta det skrivna eller talade ordet väga tyngre än det sensoriskt upplevda i ett tolkningsförfarande. (Ett tydligt exempel på detta är magritts lek med pipan där en osäkerhet angående vad som faktiskt avbildas skapas på grund av texten, vi tenderar inte att i första hand ifrågasätta textens trovärdighet när den ställs mot ett visuellt intryck utan vi letar felet i bilden snarare än att direkt kritisera påståendet, först efter en stunds intellektuell monolog kan vi besvara påståendet med ett – ” jo det är det. Väl, eller?… Eller nä det är ju en bild av en pipa… eller föreställer det nåt annat… eller aha verket kanske är själva frågan och dialogen som uppstår med det i mötet med betraktaren ..)
Är då mårddjur/rävdjurs distinktionen beroende av utförande eller intention? Det kan vi inte riktigt svara på. Det är dock nästintill ett objektivt faktum att mårdräven/rävmården/
Vissa kopplingar kan göras till denna artefakt https://www.facebook.com/
————————–
* Konkreta, objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för att en viss artefakt är vad den vid första anblick utger sig för att vara men viss osäkerhet finns. Denna misstankegrad resulterar ofta i att vidare undersökning påbörjas.